Så har vi räknat | Spola Mjölken

Först och främst är det inte vi själva som har räknat, utan ett företag som heter CarbonCloud. Det är viktigt att betona. CarbonClouds modell baseras på tjugo års forskning och har blivit granskad i samband med en lång rad vetenskapliga publiceringar. Den har använts av svenska Naturvårdsverket och är också grund för internationella samarbeten, bl.a. med Princeton University och Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK). Okej, nu över till ”hur”-et. CarbonClouds beräkningar utgår från en analys av de olika stegen i produktens ”liv” – i vårt fall från gård till butik. Genom en sådan livscykelanalys får man inte bara veta hur mycket växthusgaser produkten genererar totalt, det blir också tydligt i vilka steg de största klimatbovarna finns.

Det är lätt att tro att det är transporterna eller förpackningarna som står för störst klimatpåverkan hos ett livsmedel, men så är det oftast inte. Istället ligger den största påverkan nästan alltid i det första steget (i vårt fall ”gårdssteget”), det vill säga skapandet av själva råvaran. Nedan visas hur stor mängd CO₂e (koldioxidekvivalenter, läs mer om vad det egentligen är längre ner) som genereras både totalt och uppdelat på de olika stegen för vår havredryck jämfört med komjölk.

Vad ingår i beräkningarna?

Havredryck

Gård: Utsläpp relaterade till framställning av havre och raps (som tillsammans med vatten utgör mer än 99 viktprocent av havredryck). Bland annat innebär det kväveoxid(N2O)-utsläpp från jordar och koldioxid(CO2)-utsläpp från produktion och användning av bränslen/el till traktorer och andra maskiner. Även utsläpp kopplade till gödningsmedel ingår.
Fabrik: Uppvärmning och elförbrukning i kvarn och vid tillverkning av havrebas, rapsolja och havredryck. Siffrorna är låga tack vare stor andel förnyelsebara energikällor.
Förpackning: Utsläpp kopplade till tillverkning och transport av förpackningsmaterial och förpackningar.
Transport: Transport av havre och raps från åker till kvarn respektive fabrik (för tillverkning av rapsolja), och därefter vidare till fabrik för produktion av havrebas. Transport av havrebas till anläggningar för produktion av havredryck. Transport av färdig havredryck ut till olika marknader. Beräkningarna tar hänsyn till att vissa transporter är kylda.

Komjölk

Gård: Utsläpp relaterade till djurhållning och foderproduktion. Bland annat ingår kväveoxid(N₂O)- och koldioxid(CO₂)—utsläpp från jordar som används för foderproduktion och betning, utsläpp av kväveoxid(N2O) och metan(CH4) från kossorna (gödsel mm) samt indirekta utsläpp av kväveoxid från ammoniak- och nitratutsläpp. Även utsläpp kopplade till gödningsmedel samt användning av bränslen/el till traktorer och andra maskiner ingår.
Fabrik: Uppvärmning och elförbrukning i mejeriet.
Förpackning: Utsläpp kopplade till tillverkning och transport av förpackningsmaterial och förpackningar.
Transport: Transport av foder till gård, transport av mjölk från gård till mejeri och från mejeri ut till butik. Beräkningarna tar hänsyn till att vissa transporter är kylda.

För fullständiga metodrapporter och beräkningar klicka här för svensk Oatly Original ambient och här för svensk mellanmjölk.

Eh, koldioxidekvivalenter vadå?

Våra klimatavtryck anges i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e). Det är ett mått på utsläpp av växthusgaser som bland annat FN:s Klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av, som tar hänsyn till att olika gaser bidrar till växthuseffekten olika mycket. Man ”översätter” alltså deras påverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka samma växthuseffekt. På så sätt kan man jämföra en flygresa med en köttbit eller en tröja med ett glas havredryck (eller kanske saker som är mer logiska att jämföra, som två olika maträtter eller en resa med flyg vs. tåg).

Hur vet man om ett CO₂e-värde är bra?

Ja, hur vet man om en CO₂e-siffra är hög, låg eller mittemellan? Det är faktiskt ett problem, inte minst när du står där i affären och ska välja. En enstaka koldioxidekvivalent-siffra säger nämligen inte särskilt mycket - så länge det inte finns något att jämföra med. Lösningen är såklart att fler livsmedelsproducenter följer efter och visar sina produkters klimatavtryck. Men i väntan på fler siffror kan du få en känsla för vad som är rimligt genom att titta på konceptet ”One Planet Plate” som svenska WWF har tagit fram tillsammans med forskare. Där är ramen för en hållbar veckomeny 11 kg CO₂e per person, vilket motsvarar ca 0,5 kg CO₂e per måltid.