Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?

Vanliga frågor

Jag har druckit mjölk i hela mitt liv och mår hur bra som helst.

unknown 7

Om vi utgår från att du som mår ”hur bra som helst” inte är född igår, så har det hänt en hel del de senaste åren. Idag står livsmedelsproduktionen för minst 1/4 av världens totala växthusgasutsläpp. Mer än hälften av dessa i sin tur kommer från kött- och mejeriindustrin, vilket faktiskt är mer än vad all världens transporter (bilar, båtar, flyg, tåg och så vidare) släpper ut sammanlagt. Därför behöver vi verkligen tänka på vad vi äter idag, mer än någonsin. Så även om du personligen inte tycker att du påverkas av mättade fetter hit eller dit, så påverkar ju dina val faktiskt alla som bor på den här planeten… ja, där ingår förstås du också. Hur det ska gå för planeten i sig då? Det behöver du knappast oroa dig för. Den lär finnas kvar i några miljarders solvarv till.

Källor:

Gerber et al., 2013, Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.

IPCC, 2014, Summary for Policymakers. In: Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. Contribution of Working Group III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Edenhofer et al., Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. https://www.ipcc.ch/report/ar5/wg3/

Poore et al. (2018). Science. Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. https://www.researchgate.net/publication/325532198_Reducing_food's_environmental_impacts_through_producers_and_consumers

Mjölk innehåller faktiskt massor av näring.

unknown 3

Helt rätt. Komjölk är ett väldigt näringstätt livsmedel. Det innehåller faktiskt 18 av 22 näringsämnen som en människa behöver få i sig varje dag.  Därför passade komjölk så bra när det var fattigt och eländigt i Sverige. Idag är det kanske snarare bättre att se över helheten av allt vi stoppar i oss, och då är det en fördel att äta lite olika sorters mat.
För ett livsmedel är inte per automatik bra bara för att det innehåller mycket av allt. Framförallt inte när vi redan får i oss mer än tillräckligt av de flesta näringsämnen.

Å ena sidan är förstås tillgången på mat i Sverige idag en lyx (tänk valfri matbutik, till och med den där pyttelilla på hörnet), men å andra sidan har det tyvärr ballat ur åt andra hållet – vi i Sverige gör inte av med all energi vi sätter i oss.

En inte helt långsökt idé skulle väl vara att äta och dricka mindre av sådant vi behöver skära ner på, till exempel mättat fett, salt och socker, och mer av det vi får för lite av, till exempel fleromättade fetter, fullkorn och fibrer, som bland annat finns i växtbaserad kost.

Vad ska jag dricka till mina nybakade kanelbullar om jag inte kan dricka mjölk?

unknown 4

Traditioner är himla trevligt. Men med risk för att vara lite hårda nu: Om några av våra traditioner skulle ha en negativ klimatpåverkan, då behöver man kanske inte krampaktigt hålla fast i dem, hur himla mysiga de nu än är? Kanske kan vi rucka lite, lite på dem och prova något annat till våra kanelbullar istället? Hallonsaft? Jul-te? Fjällbäcksvatten?

Vegetabilisk dryck smakar inte alls som mjölk.

unknown 2

Att vegetabilisk dryck inte smakar komjölk beror på att det inte är komjölk. Det är väl det enkla och ganska logiska svaret när man tänker efter i cirka en sekund. Om du har druckit komjölk i hela ditt liv och har den smaken som utgångspunkt och norm och förväntar dig att annan dryck ska smaka likadant, då kan ju till exempel havredryck te sig ganska otrevligt (eller nej, låt oss använda ”ovant” istället). Frågar du däremot någon som bara dricker havredryck hur de tycker att komjölk smakar är sannolikheten stor att hen svarar ”otrevligt”. Eller ”ovant” menar vi, förstås.

Det är faktiskt för lite protein i vegetabiliska drycker.

Nästan alla människor får faktiskt i sig mer protein än de behöver. Va? Jo! Många är skraja för att få proteinbrist om de skulle gå över till mer växtbaserad kost, men i själva verket innehåller nästan all mat protein – det är i princip omöjligt att få i sig för lite om man äter hyfsat varierat. Inte ens som vegan. Och vad händer då med det protein som kroppen inte behöver? Jo, en del omvandlas så småningom till fett och resten kissar vi ut. Det i sin tur bidrar till övergödning av våra sjöar och hav eftersom protein innehåller en massa kväve. Så, det som var bäst för gemene människokropp år 1934 är inte nödvändigtvis det bästa för en av 2019 års modell. Inte det bästa för planeten heller uppenbarligen.

 

Källor:

Bryony & Thomas, 2007, The Manual of Dietetic Practice 4th Edition.

WHO, 2007, Protein and amino acid requirements in human nutrition, Report of a joint FAO/WHO/UNU expert consultation (WHO Technical Report Series 935), World Health Organization.


SLV, 2017, https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein
 

Havsmiljöinstitutet, https://www.sverigesvattenmiljo.se/sa-mar-vara-vatten/2019/sammanfattningar/0/0/4

Mjölkkor behövs för de öppna landskapen och den biologiska mångfalden. Punkt.

Ok, håll i hatten för nu blir det åka av: Komjölk är inte en förutsättning för biologisk mångfald. Själva betandet av de öppna markerna kan göras av vilka betesdjur som helst. Hästar till exempel orsakar lägre metanutsläpp än nötkreatur. Markerna kan också hållas öppna med hjälp av slåtter. Faktum är att de flesta mjölkkor inte ens betar i de här mångfaldsrika och öppna landskapen i alla fall. Det finns inte tillräckligt mycket näring för mjölkkorna där, och dessutom måste de hålla sig nära bondgården eftersom de ska in och mjölkas titt som tätt. Som det ser ut idag betas cirka 1/3 av naturbetesmarkerna av ”mjölkrasdjur” vilket främst är sinkor (kossor som snart ska kalva) och ungdjur, och alltså inte av kor som faktiskt mjölkas. Så man kan säga så här, att en del av de öppna landskapen hålls öppna med hjälp av mjölkproduktionen, men att mjölkkor skulle vara den enda lösningen, är inte riktigt fallet. Alls.

 

Källor:

Jordbruksverket, 2016, Naturbetesmarker – en resurs i mjölkproduktionen. Jordbruksinformation 6 – 2016. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.5dd8d4a5154bdaf27e8d4c68/1463555222886/jo16_6.pdf

Jordbruksverket, 2011, Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat. Rapport 2011:21. https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf

Jordbruksverket, 2015, Mervärden i svensk mjölkproduktion. http://www.jordbruksverket.se/download/18.3ab987f01559d3c3c9eade4f/1467362823695/Merv%C3%A4rden%20i%20svensk%20mj%C3%B6lkproduktion.pdf

Röös et al., 2015, Miljöpåverkan från mjölk och havredryck. En scenarioanalys som inkluderar alternativ markanvändning samt olika infallsvinklar på behovet av nötkött och protein. https://pub.epsilon.slu.se/12890/7/roos_et_al_151204.pdf

Vad ska hända med alla mjölkbönder om vi slutar dricka mjölk?

Motfråga: Vad ska hända med klimatet och människorna om vi inte lyckas hålla temperaturökningen under 1,5°C? Ok, det var lite snäsigt. Men det hade varit en god idé att redan nu kika på hur det borde se ut år 2050 om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Dagens situation: Globalt står kött- och mejeriindustrin för 7,1 miljarder ton växthusgasutsläpp. Samtidigt vill allt fler människor i världen äta som i välfärdsländerna – mycket kött och mjölk. Om det håller i sig kommer konsumtionen av kött- och mejeriprodukter öka med 76 % respektive 65 % till år 2050.

”Men hallå!?! Försök inte dribbla bort mig med en massa siffror!”, tänker du nu. ”Det var bönderna vi pratade om.” Jo, vi behöver bönder mer än någonsin. Bönder som är redo att ställa om till att producera sådant vi behöver. Både nu, och i framtiden. Det är just vi som lever i ett välfärdsland som måste agera förebilder och förändra hur vi äter och visa vägen till en hållbar livsmedelsproduktion. I det arbetet är bönderna nyckelpersoner för att vi ska lyckas. Så väl i Sverige, som i andra länder.

Källor:

Wellesley et al., 2015, Changing Climate, Changing Diets - Pathways to Lower Meat Consumption. https://www.chathamhouse.org/sites/default/files/publications/research/CHHJ3820%20Diet%20and%20climate%20change%2018.11.15_WEB_NEW.pdf

Barn måste få i sig näring och då är just mjölken i skolan ett super­viktigt livsmedel.

unknown

Ja och nej. Fast mest nej. Skollunchen är superviktig. 30 % av all näring och energi som ungarna ska få i sig varje dag ska komma från den. Helst ska maten pricka av allt som kidsen behöver, men det är inte alltid så det ser ut. I de fall den inte gör det, är det bra att komplettera med något annat än vatten som måltidsdryck. Frågan är då om det måste vara just mjölk? Tittar man på Livsmedelsverkets kostråd till personalen i skolrestaurangen så är det viktigt att vara extra observant på att barnen får i sig tillräckligt med fibrer, fleromättade fetter och vitamin D. Samtliga kan man hitta i flertalet berikade vegetabiliska drycker.

* Tid för reflektion *

Mjölk är klimatsmart. Så det så!

Vi börjar med några fakta. Varje år släpper den globala kött- och mejeriindustrin ut 7,1 miljarder ton växthusgaser. Och det låter ju inte så smart. Men det mjölkindustrin syftar på när de säger att komjölk är klimatsmart är att eftersom mjölk är så näringstätt, så är det liksom värt det. Typ ”man får mycket för pengarna”, förutom att vi pratar om näring och betalar med utsläpp i det här fallet. 7,1 miljarder ton växthusgaser, som sagt. Det är förvisso väldigt få livsmedel som är 100 % klimatneutrala, men samtidigt är det faktiskt så att det finns en massa annan mat som du kan stoppa i dig som ger dig lika mycket näring, men som inte alls har samma klimatpåverkan.

 

Källor:

Gerber et al., 2013, Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. http://www.fao.org/news/story/en/item/197623/icode/

Florén, Nilsson, Wallman, 2013, LCA på färsk och aseptisk havredryck.

Ekologisk mjölk är ändå bättre än o-ekologisk havredryck.

Det är toppen att du väljer ekologiskt, och eko-mjölk har absolut sina fördelar jämfört med o-ekologisk mjölk. Men tänker du på klimatet så gör du större skillnad genom att övergå från kött- och mejeriprodukter till växtbaserat. Oavsett eko-stämpling eller inte. Visst, det är inte helt lätt att lägga om hela sin livsstil så där hux flux. Men vad många inte vet är att just maten är en stor klimatbov. Globalt sett kommer minst 25 % av världens totala växthusgasutsläpp från livsmedelsindustrin, och över hälften av dessa kommer i sin tur från kött- och mejeriindustrin.

Kanske har du hört att tillgången till vatten kommer att bli ett problem framöver? Det kan du hoppa upp och sätta dig på. För att producera ett enda glas komjölk går det åt 255 liter vatten. Så att börja välja växtbaserat är med andra ord en väldigt, väldigt bra start!

 

Källor:

Poore et al., 2018, Science, Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers. https://www.researchgate.net/publication/325532198_Reducing_food's_environmental_impacts_through_producers_and_consumers

Gerber et al., 2013, Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. http://www.fao.org/news/story/en/item/197623/icode/

Water Footprint Network, 2008, Saving Water: From Field to Fork – Curbing Losses and Wastage in the Food Chain. https://waterfootprint.org/en/water-footprint/product-water-footprint/water-footprint-crop-and-animal-products/