Kakor passar fint med havredryck, även den digitala sorten. Är det ok med dig att vi använder kakor på den här sidan? Vadå kakor?

var smak har sin tid
karl

Mjölk har onekligen sina smakpoänger. Tänk tillsammans med nybakade kanelbullar. Tänk jordgubbskräm. Kroppkakor med lingon. Pizza (jo, förvånansvärt många gillar faktiskt den kombon). Ja, vad skulle rimligen kunna ersätta mjölk? Havredryck, till exempel, smakar ju inte alls likadant. Trots att den utger sig för att vara ett fullgott alternativ. Så varför föreslår vi då ens att du ska spola mjölken och byta till just havredryck?

Svaret på det är att jordens resurser inte räcker till om vi ska fortsätta äta och dricka som vi gör och samtidigt bli 10 miljarder människor år 2050. Vår glada aptit på kött och mjölk har nämligen resulterat i att animalieindustrin lagt beslag på 75% av all mark som används för matproduktion - samtidigt som den bara bidrar med 18% av den energi vi får i oss. Hyfsat ineffektivt, kan man säga. Det fina är att det skulle kunna se helt annorlunda ut. För på ytorna där djurens foder odlas skulle vi istället kunna odla sådant som vi själva äter. Direkt liksom.

Spola mjölken (bred)

Faktum är att vi måste börja tänka så, eftersom gränsen redan är nådd för hur mycket mark som är hållbart att använda till livsmedelsproduktion. Och när vi ändå är inne på jord (ok, vi sa mark men du fattar), så kommer här lite snabba fakta om de andra tre elementen; vatten, luft och eld. För att producera ett glas komjölk går det åt 255 liter vatten*, och vatten har vi som bekant inte i överflöd längre. 

Luft har vi desto mer av, men animalieindustrin bidrar med oförskämt mycket växthusgaser - lika mycket som världens alla bilar, bussar, flyg, tåg och båtar tillsammans**. Sist, men inte minst: Eld. Här har vi inget vettigt att säga. Eller jo förresten, anledningen till att det eldas i Amazonas regnskogar beror bland annat på att man vill odla sojabönor där istället. Soja, som sedan används i kraftfoder till kött- och mjölkdjur.

Dock ska tilläggas att svenska bönder importerar betydligt mindre kraftfoder än vad deras kollegor i andra länder gör. Svensk mjölk är faktiskt bland den mest klimatvänliga i världen! Men, för att vara lite av en glädjedödare igen: Om du vill minska dina växthusgasutsläpp ordentligt, med låt säga 75%, ska du ändå välja havredryck***.

Ja, det var mycket fakta och många små stjärnor (*) efter siffror och procent som hänvisar till diverse olika källor. Du kan garanterat hitta undersökningar som motsäger allt vi precis skrivit. Googla klimathot+myt så har du ett stabilt gäng. Och så är det förstås med allt, det finns politiska intressen som styr och det finns företag som vill tjäna pengar på just sin förträffliga produkt. Det enda man kan göra är att läsa på och bilda sig en egen uppfattning om vad som låter vettigt och inte.

75 pack

Ponera nu att du trots allt tycker att havredryck låter som en bra grej, men inte riktigt vet hur eller var du ska börja. Ett tips då är att byta ut mjölken i kaffet. Äh, det är väl knappast någon mening med en sån liten skvätt, tänker du kanske nu. Men vet du – 1/4 av all dryckesmjölk går till just sådana där små kaffeskvättar. Vi snackar en halv miljon liter. Om dagen. Men så var det det här med smaken. Nä, havredryck smakar inte mjölk (och det beror väl mest på att det inte är mjölk). Men det smakar förträffligt om vi får säga det själva.

Mest av allt handlar det nog om vad man är van vid. Plötsligt känns kanske havredryck i kaffet lika självklart för dig som surmjölk i tennstop gjorde för Karl den XI. Var smak har sin tid, helt enkelt.

 

*Water Footprint Network, Water footprint of crop and animal products: a comparison.

**Gerber et al., FAO (2013) Tackling climate change through livestockIPCC (2014) Summary for Policymakers

***Jämförelsen bygger på CO2e-beräkningar av svensk mellanmjölk och berikad havredryck gjorda av CarbonCloud.